Den 29:e oktober 2002 avhölls en workshop om Tillgänglighet, med ett flertal presentatörer, representerande olika intressentroller i tillgänglighetsproblemet.
Seminariet organiserades av Svenska W3C-kontoret, och genomfördes i Electrum-byggnaden i Kista.
Denna sida innehåller några noteringar, gjorda av (W3C & SICS, organisatör av workshopen) om vad som togs upp under seminariet. Observera att dessa anteckningar är enbart ett subjektivt redovisande av det som presenterades, så respektive presentatör skall inte hållas ansvarig för formuleringa i detat dokument.
[08.30 Registrering och kaffe.]
Margita inledde med att berätta om Hjälpmedelsinstitutets aktiviteter.
Därefter gav en översikt över vad Web Accessibility Initiative (WAI) inom W3C arbetar med just nu.
Slutligen berättade Margita om eEurope 2002 Action Plan, ett initiativ på Europa-nivå som betonar att det nya samhället måste vara "för alla", vilket får speciella effekter på IT och dess användning. Handikappmål är bl.a.:
En arbetsgrupp har skapats inom eEurope-initiativet; "eAccessibility Group".
Vad gäller handlingsplanen eEurope2005, efterföljaren till eEurope2002, finns det inget explicit om funktionshinder, förutom referenser till den föregående handlingplanen.
Björn presenterade resultat från ett Vinnova-stött projekt som arbetar med att göra Internet begripligt för förståndshandikappade. Det är viktigt att förstå problemet, bl.a.:
Om man arbetar med förståndshandikappade renodlas insikter om hur teknologin fungerar i praktisk användning. Egenskaper som kanske är dolda i normal användning blir synliga då man arbetar med förståndshandikappade. Dvs, genom att underlätta för förståndshandikappade får vi resultat som alla kan dra nytta av.
Björn gjorde också en demonstration som visade hur en kombination av standardprodukter (CPen 10, Vital, webkamera) tillsammans med några enkla hjälpmedel öppnar upp nya möjligheter att använda Internet. Allt till en kostnad av mindre än 10.000 SEK.
Marie arbetar med problemområdet "äldre och IT", speciellt m.a.p. navigering i elektroniska informationsrymder. Två viktiga dimensioner är:
Ett konkret exempel som nämndes var problemet med att stödja navigering på en elektronisk handelsplats.
Anders gav en översikt över en svensk satsning, "Total Conversation", inom eTen, ett instrument för handlingsplanen eEurope 2005. Total Conversation vill undersöka hur ett mervärde uppstår genom kombination av video-, text- och tal-telefoni. En sådan multimodal ansats kan dra nytta av de fördelar som respektive kanal erbjuder, och optimera kombinationen av dessa. Typiskt kan en sådan lösning användas av hörselskadade eller personer med talnedsättning, genom stöd för teckenspråk. Dock gäller att teknologin inte bara är användbar för personer med nedsatta funktioner, utan även i bullriga miljöer, och i tysta miljöer (t.ex. bibliotek).
Ansatsen baseras på standarder bl.a. från ETSI, ITU, IETF, 3gPP. Möjliga användningssituationer är person-till-personkomminukation, eLerning, ...
Sören tog upp problemet med nationella behov, och hur handlingsplaner och hur handlingsplaner bör struktureras.
På Handikappsombudsmannen finns nu ett Tillgänglighetscentrum (TC), som skall fungera som en centralpunkt för tillgänglighetsarbete. Målet är att identifiera och undanröja hinder i samhället, hinder för funktionshindrade.
Förordning 526:2001 säger att staten skall gå före i detta område, och att myndigheter ska ha genomfört åtgärder till 2010.
TC bygger upp och förmedlar kunskaper, ger råd, stöder och pådriver Design4All. Kravinventering har gjorts. Ett formulerat krav är att W3C WAI Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) skall användas.
HO:s webbplats drivs bl.a. av målsättningen att vara en resurs för arbete med tillgänglighetsfrågor.
På grund av sjukdom måste denna presentation ställas in
Bruno har rollen att samordna tillgänglighetsinsatser inom Ericssons verksamhetsområden. ETSI (European Telecommunications Standards Institute) har drivit tillgänglighetsfrågor under en längre tid. Telekomindustrin är aktivt intresserad av frågorna och gemensamma ansatser till lösningar.
Ideen med Design4All kräver standards för att få effekter i vår vardag. En Human Factors Special Task Force (HF STF) har skapats, att arbeta inom området eEurope, för att fungera som en spjutspets i det praktiska arbetet.
Bruno visade en "koncept-film", dvs en illustration av hur en framtid skulle kunna se ut där hjälpmedel kan inköpas och användas på ett sätt som gör sådana hjälpmedel lika naturliga som mobiltelefoner.
Ur industriell synpunkt finns kritiska trade-offs, bl.a.:
Sådana avvägningar kommer att göras baserade på affärsmodeller, eftersom en god affärsmodell är en förutsättning för att enkelt användbara och billiga produkter skall kunna komma till marknaden.
Ilias presenterade en analys av dimensioner att förstå ekonomin i tillgänglighet. Det finns olika kategorier av tillhandahållare av information som användare kan accessa och navigera i, t.ex. offentlig sektor och kommersiella aktörer. Tillgänglighet får olika motivsgrunder i de olika kategorierna.
Den viktiga insikten är att det finns drivkrafter (vad man med lite missbruk av terminologi skulle kunna "affärsmodeller") för alla aktörer i alla kategorier, men att dessa drivkrafter till en stor del beror på vilken kategori aktören tillhör.
Clas tog upp den offentliga sektorns relation till tillgänglighet, specifikt i perspektivet "24-timmars-myndigheten", och var Statskontoret kommer in i bilden.
Det är viktigt att särskilja olika perspektiv på vad myndigheter tillhandahåller:
Statskontoret stöder tillgänglighet i arbetet med 24-timmars-myndigheten, t.ex. genom att ta fram vägledningar om tillgänglighet och hur WAI skall tillämpas. Se t.ex. sammanställningen "24-timmars webben", utgiven 2002.
Sören tog upp perspektivet "bredd-tjänster", dvs tjänster som har bred användning och integrerar ett antal bastjänster. Information är nyckeln till tjänster, och information behöver struktureras. Men strukturering tar tid (typiskt år!)
Konstruktionsmetodik för breddtjänster måste finnas, och inom ramen för sådan metodik är tillgänglighetsproblemet viktigt.
Stefan beskrev praktisk tillämpning ur ett specialist-perspektiv; hur kan specialister stödja organisationer som vill göra sin information tillgänglig?
Beställarkompetens är en nyckelfaktor. Denna kompetens är inte så stor, men läget förbättras. Stöd för beställare är kritiskt, och det handlar då om att öka kunskapen i beställarledet.
Leverantörskompetens är en annan nyckelfaktor. Även denna är svag, men förbättras. Ett kritiskt problem är att kompetensen är lätt förgången. Om kompetensen inte kontinuerligt sätts i arbete kommer den att eroderas, vilket kan generera undermåliga lösningar.
Specialister kan fungera som smörjmedel och stöd i relationen mellan beställare och leverantörer, och i en kontinuerlig process hjälpa till att öka kvaliten i drifttagna system.
Harald tog upp frågan om hur man kan uppskatta en latent marknad, marknaden av funktionshindrade. Affärsnyttan är det som kommersiella aktörer sätter i främsta rummet, åtminstone i dagens läge. Användbarhet och tillgänglighet bör vara vara kritiska faktorer i att publika webblösningar kan ge affärsnytta.
Genom att utnyttja tillgänglig nationell statistik och kombinera olika uppskattningar med varandra, så kan man, även med en relativt försiktig tolkning av siffrorna, se att ur ett rent kommersiellt perspektiv kan en tjänste-provider (t.ex. en kommersiell aktör) nå en kvantitetsmässigt intressant ny kategori av kunder genom att erbjuda tillgängliga informations- och tjänsteplatser.
Ilias gav en bild av vad som är det egentliga problemet; okunskap, bristande intresse och fördomar. Det verkar vara alltför lätt att blunda för tillgänglighetsproblemet.
Attitydförändringar behövs. Hur förändras attityder? Traditionella ansatser utnyttjar traditionella kanaler/media/mekanismer, och man kan nå långt med dessa medel.
Men det finns alternativa vägar; att utnyttja icke-traditionella metoder och kanaler. Ilias introducerade begreppet "hactivism", som ett samlingsnamn på aktiviteter vilka belyser problemet, men där aktiviteterna till sin form eller innehåll avviker från det förväntade, och just därför har lättare att upptäckas i det stora informationsflöde som vi ständigt översköljs med. Exempel på sådana aktiviteter är att hänga ut sajtägare som inte har tillgängliga sajter, eller att "hacka hemsidor".
Den avslutande diskussionen var bred, intensiv och engagerande. Det finns inte här utrymme att ta upp det som sades.