Informera mera - nyhetskanaler och RSS

Olle Olsson

Svenska W3C-kontoret

, SICS

2004-06-01

(2005-08-23 modifierad)

(2006-06-12 modifierad)

Sammanfattning:
Det finns ett ökat behov av att göra information lättillgänglig. Webbanvändare dränks av information, det massiva utbudet lockar och drar åt olika håll, och det är inte lätt att få uppmärksamhet på vad ens egen webbplats kan erbjuda. Det räcker inte längre med att hålla informations tillgängligt på webbplatsen -- man måste ta steg mot att "pusha" information till användare. Och detta gäller speciellt för webbplatser som har föränderligt innehåll.
Ett sätt att göra detta är att tillhandahålla löpsedelsinformation till användare -- en enkel sammanfattning av vad som är nytt, och ett enkelt sätt för användaren att kunna ta del av mer utförliga beskrivningar av de nyheter som han är intresserad av.
RSS är en teknologi som blir alltmer populär som medel att få ut sammanfattande information till användare -- teknologi för s.k. nyhetskanaler -- som dessutom gör att användaren kan få tag på informationen på ett smärtfritt sätt.
Denna artikel ger en översikt av vad RSS är, hur den används i praktiken, och vad dess framtid kan vara.

Att informera om information

I dagens webbomgivning räcker det inte med att bara publicera information. Hur kan man nå den intresserade användarkategorin? Den tid när användarna regelbundet surfade tillbaka till din webbplats är nog långt förgången. Det finns så mycket som pockar på uppmärksamhet, att du måste ta till speciella medel för att hålla dina "kunder" informerade om vad du har att erbjuda dem.

Ett medel som ett tag såg ut att fungera var att informera via epost. Regelbundna utskick av epostmeddelanden såg till att kunderna hölls uppdaterade om vad som var nytt och som kunde fås via din webbplats. Men nu ser vi framför oss alla frusterade användare som dränks i spam och annan epost, och som inte längre orkar ta del av innehållet i de meddelanden du sänder.

Det som nu står till buds är ett medel som förbättrar de informationsinsatser som du gör till dina kunder -- nyhetskanaler. Detta medel kräver egentligen bara två saker för att fungera - dels att du har nyheter som du vill få ut via nyhetskanaler, och dels att användaren väljer att "lyssna" på din nyhetskanal.

RSS är en standardiserad och vida spridd teknologi för nyhetskanaler. Den kräver inga speciella infrastrukturer för att fungera - i grund och botten använder den webbens normala mekanismer för att annonsera nyhetssammanställningar och för att hämta mer information om enskilda nyheter. Därmed är den enkel för användaren att hantera.

Vad menas med en RSS nyhetskanal?

Det finns några olika perspektiv på en nyhetskanal a-la RSS -- logisk informationsstruktur, fysisk informationsstruktur, fysisk placering, leveransmekanismer, etc. I denna sektion tar vi upp den logiska strukturen.

En nyhetskanal skall vi först se som en mängd nyheter -- i viss bemärkelse kan man säga att kanalen är mängden nyheter:

* nyhetskanal (första skiss)
mängd av [beskrivningar av] nyheter

Vi övergår här från att tala om nyhet och talar istället om beskrivning av en nyhet. Det kan verka lite för subtilt, men det är något vi hela tiden konfronteras med på webben, och ibland måste särskilja -- t.ex. resurser respektive beskrivningar av resurser. Vi använder ofta lite slarvigt samma ord, "sida", för såväl en webbsida som vi ser den i vår webbläsare, som för den URL som leder oss till sidan. Ofta kan vi hantera tvetydigheten i vårt dagliga liv, men det är ibland viktigt att göra klara åtskillnader. Det är därför vi här talar om "nyhetsbeskrivning", istället för "nyhet".

En nyhetsbeskrivning skall beskriva en nyhet, och denna nyhet är en resurs på webben, och denna resurs kan beskrivas på något sätt. Resursen representeras av sin länk. För att göra det lätt för användaren att förstå vad nyheten handlar om, så anger vi dessutom en rubrik.
* nyhet
en länk, en rubrik och en beskrivning

I huvudsak har vi nu definierat vad en nyhetskanal är. Men det ligger också i sakens natur att det alltid är någon som tillhandahåller denna nyhetskanal, och låt oss för detta använda termen "utgivare" (utan att lägga några juridiska aspekter på detta). Och för användaren är det viktigt att kunna veta vem denne någon är. [Tänk på hur det på tidningslöpsedlarna utanför kiosken tydligt står angivet "Expressen", "Aftonbladet", etc.] Så vi utvidgar vår beskrivning av nyhetskanal med denna typ av information.

* nyhetskanal
mängd av [beskrivningar av] nyheter, samt en länk till och ett namn för utgivaren

Hur representeras en sådan kanal?

RSS baseras på XML, så kanalen är i själva verket ett XML-dokument. Det gör det lätt att förstå följande illustrativa exempel. Vi börjar med fragmentet som beskriver en enskild nyhet:

	

 1:     <item>
 2:       <link>http://www.w3c.se/news-archive/2004.html#item201</link>
 3:       <title>Svenskt evenemang: NCWS 2004 - Nordic Conference on Web Services</title>
 4:       <description>
 5:          2004 års nordiska konferensen om Web Services kommer att äga rum
 6:          dagarna den 21:e och 22:e november 2004.
 7:       </description>
 8:     </item>
	
        
	

Raderna ska utläsas som:

Den andra typen av information om kanalen berör allmänna attribut hos den som publicerar kanalen. Följande fragment beskriver detta:

	

 1:      <title>W3C/Sweden</title>
 2:      <link>http://www.w3c.se</link>
 3:      <description>W3C technologies</description>
 4:      <language>sv</language>
	
        
	

Raderna ska utläsas som:

Det återstår bara att visa hur helheten ser ut, givet att vi nu förstått hur de olika delarna är uppbyggda. Här följer nu en komplett kanal, som innehåller två nyhetsbeskrivningar.

	
 1:  <rss version="2.0">
 2:  
 3:    <channel>
 4:   
 5:      <title>W3C/Sweden</title>
 6:      <link>http://www.w3c.se</link>
 7:      <description>W3C technologies</description>
 8:      <language>sv</language>
 9:   
10:      <item>
11:        <link>http://www.w3c.se/news-archive/2004.html#item201</link>
12:        <guid isPermaLink="true">http://www.w3c.se/news-archive/2004.html#item201</guid>
13:        <title>Svenskt evenemang: NCWS 2004 - Nordic Conference on Web Services</title>
14:        <description>
15:           2004 års nordiska konferensen om Web Services kommer att äga rum
16:           dagarna den 21:e och 22:e november 2004.
17:        </description>
18:        <category>1765</category>
19:        <pubDate>28 Jun 2004 22:00:00 GMT</pubDate>
20:      </item>
21:   
22:      <item>
23:        <link>http://www.w3c.se/news-archive/2004.html#item200</link>
24:        <guid isPermaLink="true">http://www.w3c.se/news-archive/2004.html#item200</guid>
25:        <title>Svenskt evenemang: Ontologier i arbete</title>
26:        <description>
27:           En heldagskonferens, som går av stapeln den 31:e augusti 2004, tar
28:           upp området ontologier och dessas praktiska användning.  Begreppet
29:           ontologi har fått uppmärksamhet under de senaste åren, bland annat
30:           som en följd av nya webbstandarder som RDF och OWL. Konferensen
31:           kommer att belysa de grundläggande ideerna, standarder och
32:           teknologi, och hur dessa nya tekniker har börjat tas i
33:           användning. Praktiska exempel kommer presenteras och olika
34:           tillämpningsområden kommer att karaktäriseras.
35:           Konferensen arrangeras av det svenska W3C-kontoret i samarbete med
36:           Metamatrix AB.
37:        </description>
38:        <category>1765</category>
39:        <pubDate>28 Jun 2004 22:00:00 GMT</pubDate>
40:      </item>
41:   
42:    </channel>
43:   
44:  </rss>


        
	

Raderna ska utläsas som:

Men hur fungerar det egentligen?

Svaret på detta är ganska enkelt. Producenten skapar ett XML-dokument enligt formatet som illustrerades ovan. Detta dokument sparas på webbplatsen, så att det blir allmänt tillgängligt -- dvs som om det vore en vanlig webbsida. På Svenska W3C-kontoret har vi just ett sådant XML-dokument åtkomligt via URL:en: http://www.w3c.se/rss/rss_2_0.xml.

Sedan infomerar producenten sina kunder om att en nyhetskanal i RSS-format finns tillgängligt på denn URL, och uppmanar dem att lägga till denna i sina nyhetsläsare. Och sedan är det bara för producenten att luta sig tillbaka, till dess att det händer något annat som kunderna bör informeras om, och då är det bara att uppdatera RSS-dokumentet.

Och kunderna som på något sätt blir informerade om att det finns en nyhetskanal vilken tillhandahålls av producenten, de kan lyfta in URL:en till RSS-dokumentet i sin nyhetsläsare, och sedan finns aktuella nyheter automatiskt tillgängliga, på ett för användaren direkt och enkelt sätt.

Vad är skillnaden, för användaren, mellan att titta på eventuella nyheter direkt på producentens webbplats, och att titta på dem i sin webbläsare? Den grundläggande skillnaden är att de presenteras på olika sätt, eftersom de konsumeras under olika omständigheter. Nyheter på webbplatsen presenteras ofta på sidor som antingen ligger nedgrävda på webbplatsen, eller på sidor som dessutom innehåller en massa andra saker, som reklam, länkar hit och länkar dit. Ögat måste anstränga sig för att få en bra överblick av sådana nyheter. Men framför allt, användaren måste fås att besöka producentens webbplats, och det kräver, som vi alla vet, en klar avsikt och tillräckligt med energi.

I den speciella nyhetsläsaren finns bara nyheter, vilka presenteras antingen bara som rubriker, eller som rubriker tillsammans med korta beskrivningstexter. Inga digitala bilder som tar utrymme, ingen irrelevant information, etc. Och nyhetsläsaren kan alltid ligga uppe, så att användaren kan kasta ett öga på den och se om det finns något nytt av värde. Den analogi vi kan ha i åtanke är de rullande textremsor ("ticker tapes") som vissa nyhetsprogram i TV har -- alltmedan en nyhetskommentator utförligt beskriver något som hänt, så rullar en textremsa fram i nerkanten av bilden, en textremsa som på kortfattat sätt anger viktiga händelser. Skillnaden mellan textremsan och en RSS-nyhetskanal är dels att användaren själv bestämmer vilka kanaler han vill ha med, och dels att användaren direkt från den lilla nyhetsbeskrivningen med ett enkelt klick kan komma fram till nyheten själv.

Det är den "ögonvrå"-paradigm som nyhetskanalerna strävar efter. Och det är det som gör nyhetskanaler [a-la RSS] så intressanta som ett medel att nå ut genom det informationsbrus som alla utsätts för.

Vad betyder "RSS"?

RSS ser ut som en akronym, och i något avseende så är det en akronym. Problemet är bara att den kan läsas ut på flera olika sätt:

* RDF Site Summary
Användes tidigt av Netscape, bl.a. för RSS 0.9
* Rich Site Summary
Användes när RSS 0.91 dök upp, med intention att tala om vad RSS ger istället för hur.
* Really Simple Syndication
Användes för RSS 2.0, bl.a. för att politiskt markera att 2.0 inte har med RDF-formatet att göra.

Sensmoralen är att RSS numera kan användas som ett namn, ungefär som termen "Saab" förstås som ett namn, inte en förkortning.

Och detta var formatet för RSS?

Ovan gav jag ett konkret exempel på ett RSS-dokument, som representerade en kanal som just då innehöll två nyhetsbeskrivningar. Den uppmärsamme läsaren kanske lade märke till en liten detalj, som har viss betydelse. Den första raden i dokumentet såg ut som:

	

 1:  <rss version="2.0">

        
	

Att det står ... version="2.0" ... är viktigt, eftersom det anger att detta xml-dokument representerar kanalinformationen i formatet "RSS 2.0". Det finns i själva verket ett flertal standarder, som alla försöker tackla samma behovsområde, och som i stort baseras på samma beskrivningsmodell, men som har tagit olika ansatser på hur beskrivningsmodellen skall uttryckas, och har en aning divergerande synpunkter på vilka olika aspekter som skall beskriva kanaler.

Det som historiskt har hänt är att RSS-utvecklingen har förgrenat sig. Det finns för närvarande två etablerade skolor som var och en förfäktar förträffligheten av den egna ansatsen, och beklagar de svagheter som finns i de andras ansats.

Följande figur (från en fransk artikel, RSS - Dates essentielles, men kan lätt förstås) beskriver i grafisk form de de huvudsakliga utvecklingsspåren av RSS.

RSS historia i grafisk form

Följande tabell ger länkar till de dokument som definierar de olika RSS-formaten, och ger några kommentarer om dessa.

Definierande dokument Kommentar
RSS 0.90 http://www.purplepages.ie/RSS/netscape/rss0.90.html Netscape vidareutvecklade ett tidigare nyhetsformat, scriptingNews, för användning inom "my.netscape.com"-ramverket. Ett tidigt hedervärt försök (som faktiskt baserades på RDF i dess första form) som inte längre används, men som var startpunkten för utvecklingen.
RSS 0.91 (Netscape) http://my.netscape.com/publish/formats/rss-spec-0.91.html Nästa steg i utvecklingen, pådrivet av Dan Libby, Netscape.
RSS 0.91 (Userland) http://backend.userland.com/stories/rss091 Dave Winer Userland intresserar sig för RSS, och publicerar en beskrivning av RSS 0.91 baserad på hur RSS kommit till användning.
RSS 0.92 http://backend.userland.com/stories/rss092 Mindre utvidning av RSS 0.91, gjord av Dave Winer, och publicerad 25:e december 2000.
RSS 0.93 http://backend.userland.com/rss093 Ett försök (av Dave Winer, under 2001) att uppgradera RSS 0.92, men arbetet övergavs till förmån för RSS 0.94 (se nedan).
RSS 0.94 http://backend.userland.com/rss094 En uppgradering i linje med RSS 0.9x förslagen, publicerad 30:e augusti 2002. Den kallades RSS 0.94 så länge som den undergick arbete, men när den stabiliserats sig, publicerades den under namnet RSS 2.0 (se nedan).
RSS 1.0 http://purl.org/rss/1.0/ RSS-iden ges ny form av en grupp på O'Reilly. Målet är att rekonstruera uttrycksfullheten hos RSS 0.91, men i ett språk baserat på webbstandarden RDF. Ett konsoliderat förslag publiceras augusti 2000.
RSS 2.0 http://backend.userland.com/rss En förfining och utvidgning av RSS 0.93. Ursprungligen kallad RSS 0.94. Publicerad juli 2003.
Atom 0.3 http://www.atomenabled.org/ ... /atom-format-spec.php Ett initiativ taget av en grupp intressenter, med sikte på att ta fram en RSS-variant, under namnet Atom, som skall tillfredsställa anhängare av såväl RSS 1.0 som RSS 2.0. Till skillnad från de tidigare formaten, så är avsikten här att få Atom accepterat av en etablerad "standardiseringsorganisation", t.ex. W3C eller IETF. Just i dagarna (20040616) har det annonserats att det skapats en arbetsgrupp (Atom Publishing Format and Protocol Working Group, atompub) inom IETF för att driva arbetet vidare.

Alla dessa standarder - är inte det ett hinder för användning?

Eftersom alla nyhetskanaler av RSS-typ (vilket inkluderar det föreslagna Atom) använder sig av den vanliga webbinfrastrukturen, så kan mångfalden av standarder bara få konsekvenser på ändpunkterna av nyhetsförmedlingen -- konsekvenser för producenten respektive konsekvenser för konsumenten.

Så som läget är idag märker inte konsumenten av skillnaden. Formaten är så lika till sitt innehåll, och så begränsade i vilken typ av information de representetat, att alla vanliga nyhetsläsare klarar av alla formaten. Dvs, mångfalden av standarder påverkar inte användarna.

För producenter är det naturligtvis lite annorlunda. De måste ju välja något format att producera i, och det påverkar naturligtvis valet av verktyg. Men i praktiken är formatet ett mindre problem. Eftersom en nyhetskanal bara är meningsfull om det finns nyheter att beskriva, och nyheter skall representeras på den vanliga webben, så ser vi trenden mot att RSS-kanaler skapas av de författarverktyg eller publiceringsverktyg som en organisation i alla fall använder. Så, praktiskt sett, vilken version av RSS som användes är mindre viktigt.

Sensmoralen av detta resonemang är att mångfalden av standarder inte är ett förhindrande problem -- snarare en förtretlighet. Men naturligtvis blir allting enklare då världen så småningom anammar en och samma grundstandard för nyhetskanaler.

För att bättre förstå hur de olika versionerna överlappar respektive skiljer sig åt, så kan den intresserade titta närmare på en tabell-orienterad jämförelse mellan vad de versionerna erbjuder: http://radio.weblogs.com/0101679/stories/2002/08/31/rssQuickSummary.html

Nåväl, vilka verktyg finns det?

Eftersom det handlar om en snabbt växande marknad, så kan man bara ge en ögonblicksbild av läget.

-- Producentverktyg

Som sagts ovan, så skapas nyhetskanaler (RSS-dokument) typiskt som en extra publiceringskanal av existerande publiceringsverktyg. Det räcker med att nämna hur alla blogg-verktyg sköter om genereringen av RSS-kanaler.

Det förekommer en "fattigmansvariant" av RSS-publicering -- "HTML scraping". Detta innebär att man har ett verktyg som tar en vanlig webbsida med nyheter, analyserar denna, försöker identifiera nyhetsnotiser i den, och sedan genererar ett RSS-dokument med som beskriver dessa nyheter. Det är ett tillvägagångssätt som inte rekommenderas, eftersom resultatet inte blir förutsägbart. Det kan alltså resultera i att de tilltänkta kunderna för denna nyhetskanal upplevel innehållet i kanalen som undermåligt, och det kan få precis motsatt effekt mot vad man avsåg med kanalen.

-- Konsumentverktyg

Det handlar här om nyhetsläsare. De är ännu inte bra integrerade i de vanligt förekommande webbläsarna, men det är bara en tidsfråga innan det stödet kommer. Ett intressant exempel är Opera 7.50, som levereras med stöd för RSS.

Det finns en mängd speciella läsare för nyhetskanaler. I länkförteckningen i slutet av denna artikel finns bl.a. en referens till en sida med pekare till ett stort antal RSS-läsare. För att illustrera vad sådana ger, visas här skärmdumpar för några RSS-läsare.

Följande bild visar hur "PocketFeed" för PocketPC presenterar nyhetskanaler:

             bild av PocketFeed for Pocket PCs

... och följande ger en bild av "AmphetaDesk":

             bild av AmphetaDesk

... samt en bild av "RDF-Ticker", som visar en rullande textremsa med nyhetsrubriker direkt på "skrivbordet":

             bild av RDF-Ticker

Hur bör mitt innehåll se ut?

Det krävs naturligvis en metodik för hur RSS-kanaler skall utnyttjas av en producent, och det är mer än den här artikeln mäktar med. De viktigaste frågeställningarna är:

Vi säger inte mer om detta här. Istället kan det vara på sin plats att säga något om vad formaten är konstruerade för att stödja, och varför man skall stanna innanför den avgränsningen.

Timothy Appnel:s sida "Raising the Bar on RSS Feed Quality" innehåller ett flertal praktiska råd om hur RSS bör användas. Men vi ser här exempel på hur praktisk användning divergerar från definierade standarder. I en oreglerad värld formas användning efter hur omvärlden reagerar på vad man gör. "Jag gör X, och får den effekt jag förväntar mig". T.ex.: jag stoppar in uppmärkningskod i text-elementen i RSS, och det ser ut att fungera bra. Men detta är faktiskt inte tillåtet enligt standarden. Vad Appnel gör är att rekommendera att man undviker vissa användningssätt, eller åtminstone minimerar deras användning. Vad han borde gjort är att säga att sådan användning är helt felaktig användning.

Validering

Om man skall tillhandahålla RSS-information om sin webbplats, så ska man naturligtvis se till att informationen uttrycks på ett korrekt sätt. Eftersom RSS-formaten är ganska enkla, i bemärkelsen att endast ett litet antal typer av element måste finnas med, så bör det inte vara svårt att faktiskt erbjuda korrekt RSS-representation. I huvudsak skall man tillhandahålla URL:ar och texter.

Eftersom vi befinner oss i en svensk språkvärd, måste vi komma ihåg att vi har tecken som är "nationella", dvs, ur anglosaxisk synpunkt, onormaliteter. Se till att RSS-filen, som XML-fil, har rätt "encoding".

Det kan vara meningsfullt att tidsstämpla innehållet i RSS-filen. Tidsstämpling kan användas av klient-systemen, och där kan ytterligare filtrering/sortering förekomma, och för sådan hantering kan tidsstämplingar vara viktiga. För att klient-systemen skall kunna göra sitt jobb, så måste tids-stämplingarna kunna avkodas på rätt sätt. Vi har sett exempel på problem som uppstått när vi agerar i en internationell värld, och lokalt kulturella konventioner användes. Datum är ett klassiskt exempel på detta. Vad betyder "01/02/03", om det står för ett datum? Ja det beror på vilken kulturkrets man kommer från. Det kan betyda "1:e februari 2003", men det kan också utläsas som "2:e januari 2003". För att garantera att ens tidsstämplingar förstås, så måste man se till att använda rätt datumformat. Åtminstone tre standarder har använts: RFC822, ISO-8601, och W3C-DAT. Använd rätt format på rätt ställe i rätt RSS-format.

Som sagt, även om det ser enkelt ut att konstruera en RSS-fil, och egentligen är enkelt, så bör man få sin RSS-fil validerad. Det finns några validerings-tjänster på nätet, som validerar vad som finns på den URL du anger:

Är detta allt?

Denna artikel ger en enkel introduktion till begreppen "nyhetskanaler på webben". Den har inte försökt beskriva alla aspekter på nyhetskanaler, men det kan vara värt att nämna några ytterligare mervärden.

Syndikering:

En aspekt som inte tagits upp är "syndikering". En av uttydningarna av RSS var just "Really Simple Syndication", vilket öppnar upp för en vidgad tillämpning. Med syndikering menas sammanställning och återpublicering, på samma sätt som nyhetsbyråer har samlat in, sammanställt och tillhandahållit nyheter åt media (t.ex. tidningar), vilka sedan använt detta som underlag för att konstruera sina egna publikationer.

Sådan syndikering är en av de intressanta behoven som RSS stöder. Genom det extremt enkla formatet, så är det möjligt att hämta nyhetsbeskrivningar från olika nyhetskanaler, välja ut vissa av dessa, och sätta samman dem i en ny nyhetskanal. Det finns redan sådana aktörer på webben, och det är, ur affärssynpunkt, ett intressant mervärde som de kan leverera.

En av de termer som används för nyhetskanalläsare är det engelska ordet "aggregator", och vissa sådana produkter har även getts namn som innehåller denna term. Även om sådana verktyg inte är syndikeringsverkyg i den strikta bemärkelsen, så åstadkommer de vad som hos användaren kan upplevas som en nyhetssammanställning över flera producenters kanaler.

Framtiden:

En annan observation är att vi kan vänta oss att RSS-teknologin kommer att användas på många andra sätt, sätt som vi inte i dag kan föreställa oss. En egenskap hos riktigt lyckade teknologier är att de får genomslag i användningsområden som man inte hade i åtanke då teknologin konstruerades. Eftersom RSS är ett så enkelt format, är det lätt att få nya typer av applikationer i luften, applikationer i tillämpningsområden utanför det som vi kallar nyhetskanaler. Det finns exempel på hur ändring i produktinformation kan distribueras via RSS-kanaler, och där mottagaren inte är en mänsklig användare, utan en tillämpning som kan uppdatera lokala databaser med ändringsinformation mottagen i RSS-form.

Teknologi:

Och vad ligger i framtiden? Det finns två huvudperspektiv: teknologin respektive dess användning. På teknologi-nivån har vi, trots mångfalden av format, en stabil grund för dagens (och förhoppningsvis morgondagens) behov. Initiativet Atom, som siktar mot att standardisera ett nyhetskanalformat, kommer inte att i på något väsentligt sätt förändra sättet att tekniskt producera och konsumera nyhetskanaler. Att det blir en standard är snarare en bekräftelse på att "RSS-teknologin" är här för att stanna.

Nyhetsläsare:

Vi kan förvänta oss bättre stöd för RSS i populära webbläsare, och att nyskapande speciella RSS-läsare kommer att dyka upp. Det behövs mer studier om hur nyhetskanaler upplevs och hanteras av användare, och här kan det uppstå intressanta konkurrensmöjligheter vad gäller hur RSS-läsare bör paketeras.

Publiceringsverktyg:

Eftersom det i moderna publiceringsverktyg redan finns funktionalitet för att stödja RSS-kanaler, så kan vi nog inte vänta oss några större genombrott på den kanten.

Metodik:

Det som behövs, och som kommer att dyka upp när marknaden blir mogen, är metodik för hur producenter av nyheter skall stödja nyhetsspridning. Det handlar då om synpunkter på innehållet och dess strukturering. Vilken typ an information lämpar sig för nyhetskanaler på webben? Hur skall det struktureras? Hur skall det formuleras? Det är frågor som behöver en god empirisk grund för att kunna besvaras, och den utvecklingen ser vi med spänning fram emot.

Sammanfattning

Nyhetskanaler är ett begrepp som får alltmer uppmärksamhet och betydelse. Aktörer upplever att nyhetskanaler är ett bra sätt att skapa givande relationer till sina kunder -- att få nya kunder och hålla existerande kunder välunderrättade om vad som händer.

Den grundläggande RSS-teknologin har fått ett stort genomslag, mest beroende på att den är en så enkel teknologi, och att den helt bygger på existerande webbteknologier.

Genom att ta hänsyn till nyhetskanalsynsättet i sin webbpubliceringsstrategi kan nyhetskanaler erbjudas som en integrerad del i den normala publiceringsprocessen för en webbplats.

Mer information

Det finns en uppsjö av information om RSS.

Tidigare i denna artikel gavs länkar till de dokument som definierar RSS-standarder. Här följer en förteckning av andra informationskällor, som i sin tur ger länkar till annan information på webben.


Tillägg 2005-08-23

Det kan vara värt att nämna det finns ytterligare ett förslag till förnyad RSS -- RSS 3. Detta arbete, som i stort sett är en persons arbete, profilerar sig som en förbättring av RSS 2. Kan bäst ses som ett försök att dels förenkla/strömlinjeforma RSS 2, dels ge några tillägg som ska svara upp mot en del behov som har lyfts fram under de senaste åren. Eftersom RSS 0.9X, RSS 1.0 och RSS 2.0 har sina supporters, och Atom (med bred uppbackning) har fått ökad uppmärksamhet som en unifierad uppföljare till de just nämnda formaten, så är det svårt att se hur RSS 3 skulle kunna etablera sig som ett seriöst alternativ till alla dessa andra. Stalltipset är alltså: håll, i det korta perspektivet, fast vid vad ni redan har i drift, och fundera eventuellt över formatet Atom -- det finns inget att vinna på att i dagens läge satsa på ett osett kort.

Tillägg 2006-06-12

Har adderat W3C:s FEED Validation Service till listan över validerare av nyhetskanaler i formaten RSS X.Y och Atom.


Last modified: Mon Jun 12 12:33:09 W. Europe Daylight Time 2006