Du har hört det förut: World Wide Web Konsortiet (W3C) skapar webb-standarder. W3C:s mål är att se till att webben når sin fulla potential, vilket görs genom att utveckla teknologier (specifikationer, riktlinjer, programvara och verktyg) som kommer att skapa ett forum för information, handel, inspiration, fritt tänkande och gemensamma insikter. Denna sammanfattning i sju punkter förklarar W3C:s mål och hur W3C arbetar mot dessa mål.
W3C karaktäriserar webben som ett stort rum av information
nåbar via nätet (tillgänglig via din dator, telefon,
television eller nätverksanslutet kylskåp ...). Idag stöder detta rum
samhället genom att möjliggöra nya former av mänsklig kommunikation
och skapa förutsättningar att dela kunskap. En av W3C:s övergripande
mål är att göra dessa möjligheter tillgängliga för alla människor,
oberoende av deras apparater, programvara, nätverk, naturliga språk,
kultur, geografisk placering eller fysisk eller mental förmåga. W3C:s
internationaliseringsaktivitet,
apparatoberoende-aktivitet,
röststyrnings-aktivitet, och webb-tillgänglighets-initiativ är
exempel på vårt arbete för att göra webben allmänt tillgänglig.
Människor delar för närvarande kunskap på webben uttryckt i de språk
som människor använder sinsemellan. På den den semantiska
webben ("semantisk" betyder "att uttrycka mening"), kommer vi
att kunna uttrycka oss i termer som våra datorer kan tolka och utbyta
sinsemellan. Genom att uppnå detta så kan vi få datorerna att lösa
problem som vi tycker är arbetsamma, hjälpa oss att snabbt finna det
vi letar efter: medicinsk information, en filmrecension, en
bokbeställningsorder, etc. W3C-språken RDF, XML, XML
Schema, and XML
signatures är de byggstenar på vilken den semantiska webben vilar.
Webben är ett samarbetsmedium, inte statiskt som en tidskrift. I
själva verket så var den första webb-läsaren också en editor, även om
de flesta fortfarande ser navigering på webben som ett sätt att titta
på innehåll, till skillnad från att interagera med innehåll. För att
förbättra förutsättningarna för att webben blir en samarbetsmiljö, så
måste vi bygga en "webb av förtroende" som erbjuder
skydd, skapar säkerhet och gör det möjligt för människor att ta ansvar
för (eller göras ansvariga för) vad de publicerar på webben. Dessa mål
driver W3C:s arbete med XML-signaturer, annoteringsmekanismer,
grupparbeten, versionshantering, mm.
För tjugo år sedan anskaffade man programvara som enbart fungerade
tillsammans med annan programvara från samma leverantör. Idag har vi
större frihet att välja, och vi förväntar oss att olika programvaror
skall vara utbytbara. Vi förväntar oss också att kunna se
webb-innehåll med de verktyg som vi är vana med (grafiskt "skrivbord",
talsyntes, braille-display, mobiltelefon, ...). W3C, som är en en
leverantörsoberoende organisation, arbetar för interoperabilitet,
genom att definiera och sprida öppna (fria) datorspråk och protokoll,
och detta leder till att vi undviker att skapa den
marknadsfragmentering vi sett tidigare. Detta uppnås genom att skapa
samförståndslösningar och genom att uppmuntra
diskussioner i öppna fora.
W3C syftar till att ta fram de bästa lösningarna, men är också
medveten om att vad vi vet och behöver idag inte nödvändigtvis är
tillräckligt för att lösa morgondagens problem. We strävar därför
efter att bygga en webb som lätt kan utvecklas till en ännu bättre
webb, utan att omöjliggöra det som redan fungerar. De principer som
stöder allt vårt arbete är enkelhet,
modularitet, kompatibilitet och
utbyggbarhet.
Decentralisering är en grundläggande princip i alla moderna
distribuerade system, något som också gäller för våra samhällen. I ett
centraliserat system måste varje meddelande eller begäran passera
genom en central enhet, vilket skapar flaskhalsar när trafiken
öker. Då vi konstruerar system försöker vi därför begränsa mängden
funktionalitet som kräver en central enhet, och minskar därmed
sårbarheten av webben som helhet. Flexibilitet är en nyckelfaktor för
distribuerade system, liksom för Internet, och naturligtvis även för
webben.
Vem skulle inte vilja ha ännu mer interaktivitet och rikare media på
webben, såsom skalbara bilder, hifi-ljud, video, tre-dimensionella
effekter, och animeringar. Att W3C:s arbete bygger på
samförståndslösningar betyder inte att det sätts gränser för
innehållsförfattarnas fantasi eller att surfande på webben är en
tråkig upplevelse. Genom sin stora medlemsskara får W3C information om
vad användare önskar, och W3C arbetar för att skapa en fast grundval
för utveckling av häftigare webb-innehåll, bland
annat genom språken
Scalable Vector Graphics (SVG) och Synchronized Multimedia
Integration Language (SMIL).
W3C grundades i oktober 1994 för att leda webben till sin fulla potential, genom att utveckla gemensamma protokoll som befrämjar webbens utveckling och säkerställer dess interoperabilitet. Idag har W3C fler än 510 medlemmar och nästan 60 heltidsanställda medarbetare runt världen, vilka tillsammans bidrar till utvecklingen av W3C-specifikationer och programvara. Mer information finns om:
Copyright ©
1999 - 2000 W3C® (MIT, INRIA, Keio), All Rights Reserved. W3C liability,
trademark,
document
use and software
licensing rules apply.
Last modified: Thu Nov 22 11:12:13 W. Europe Standard Time 2001