Arbetsgruppen för tillgängligt webbinnehåll (”Web Content Accessibility Guidelines Working Group”) publicerar nu ett utkast av tillgänglighetsriktlinjerna WCAG 2.1.

Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.1 – publicerad av Accessibility Guidelines Working Group som första offentligt Working Draft – är den första uppdateringen av Web Content Accessibility Guidelines sedan WCAG 2.0. Webbplatser vilka uppfyller WCAG 2.1 uppfyller även WCAG 2.0, vilket betyder att de svarar upp mot kraven i alla policies som bygger på WCAG 2.0, samtidigt som den nya versionen är mer i linje med hur användare utnyttjar dagens webb. Detta nya utkast innehåller 28 nya uppfyllandekriterier; tre av dessa har formellt antagits av arbetsgruppen, medan de övriga har beskrivits för att få tidigt återkoppling från praktikfältet. Det är viktigt att få synpunkter och kommentarer på det nu publicerade utkastet, som en kontrollpunkt inför fortsatt arbete med WCAG 2.1.

Mer information finns i blogginlägget Web Content Accessibility Guidelines 2.1 First Public Working Draft.

Ge gärna information genom att sända in information till WCAG 2.1 databasen i GitHub issues, eller genom att skicka epost till public-agwg-comments@w3.org, senast 31 mars 2017. Läs mer om Accessibility Guidelines Working Group och om arbetet med webbtillgänglighet (Web Accessibility Initiative, WAI).

En ny arbetsgrupp har startats inom W3C: arbetsgruppen för sakernas webb (”Web of Things Working Group”), vilken ska ta fram standarder som underlättar byggandet av sakernas webb, och bidrar till hälsosam tillväxt av detta teknik- och tillämpningsområde.

Med målet att underlätta tillväxt av affärssektorn för IoT-apparater och -tjänster, har nu W3C startat Web of Things Working Group, som skall utveckla standarder för området Web of Things. Avsikten är att minimera möjliga problem med fragmentering av området; att minska utvecklingskostnader för system och tillämpningar; att minska osäkerheten för såväl investerare som för kunder; och att medverka till tillväxten av marknaden för IoT-apparater och -tjänster.

Nu, lite innan W3C framträder på MWC2017 (Mobile World Congress 2017, 27-29 februari), meddelar W3C CEO Dr. Jeff Jaffe att: ” Vi ser nu enorma, transformativa möjligheter, inte bara för mobiloperatörer, utan för all affärsverksamhet, om vi kan undvika fragmentering av IoT-teknologier. W3C ansvarar för den öppna webbplattformen, och är därmed i en unik position att skapa de avgiftsfria och plattformsoberoende standarder som behövs för att uppnå de eftersträvansvärda målen. ”

Läs pressmeddelandet om detta (engelska), och få mer information om den tekniska ansats som är grunden för arbetsgruppens verksamhet, och om de breda teknikorienterade samarbeten som etablerats.

Teknologin för webbannoteringar, framtagen av arbetsgruppen för webbannotering (”Web Annotation Working Group”), har nu blivit webbstandard, och publiceras som tre specifikationer.

Den nya standarden – framtagen av Web Annotation Working Group och publicerad som W3C Recommendation i tre delar – specificeras i följande tre dokument:

• Web Annotation Data Model, som specificerar en strukturerad datamodell och ett format, i JSON, som stöder att annoteringar delas och återanvänds på olika hårdvaru- och mjukvaruplattformar. Vanliga användningsfall kan nu hanteras på ett enkelt och smidigt sätt, samtidigt som mer komplexa krav stöds, såsom att länka godtyckligt innehåll till en specifik punkt i ett dokument eller till ett segment av en tidsorienterad multimediaresurs.
• Web Annotation Vocabulary, som definierar en uppsättning RDF-klasser, -predikat och namngivna entiteter, vilka används av Web Annotation Data Model. Här anges även rekommenderade termer från andra ontologier, termer som används i denna modell. Dessutom ges definitioner av JSON-LD-kontext och -profiler, vilka behövs för att använda JSON-serialisering av Web Annotation i ett sammanhang byggt på länkad data.
• Web Annotation Protocol, som beskriver transportmekanismer för att skapa och hantera annoteringar på ett sätt som är konsistent med webbens arkitektur och med grundläggande principer för webbmodellen REST.

Arbetsgruppen har även tagit fram två kompletterande dokument, publicerade som Working Group Notes:

• Embedding Web Annotations in HTML, som beskriver och illustrerar möjliga ansatser för att inkludera annoteringar i HTML-dokument. Bland exemplen återfinns användning av annoteringsselektorer inom HTML-dokument som fragmentidentifierare.
• Selectors and States, visar hur man kan utvälja delar av en resurs på webben. Dokumentet definierar inte någon ny metod för selektion; istället utnyttjas den formella specifikationen av och semantiken för Web Annotation Data Model. Dagens version av dokumentet är ett extrakt av Selectors and States ur datamodellen; och gör dem därmed enklare att använda av tillämpningskonstruktörer vars huvudintresse inte är annoteringar.

Arbetsgruppen för CSS (”Cascading Style Sheets Working Group”) har publicerat två utkast: om specificering av tidsaspekter vid animering, och om hur delar av dokument är oberoende eller ej av andra delar.

De aktuella utkasten – publicerade av CSS Working Group som första offentliga Working Drafts – är:

• CSS Timing Functions Level 1, som beskriver hur man kan uttrycka tidsaspekter för transformation vid animering Detta kan användas för att skapa animeringar som imiterar fysiska fenomen, såsom rörelsekraft, eller att få animeringen att bete sig i diskreta steg, såsom robotlik rörelse.
• CSS Containment Module Level 1, beskriver en modul som definierar egenskapen ”contain”, vilken anger att delträdet för ett element är oberoende av resten av sidan den ingår i. Detta kan ge stöd för kraftfull optimering vid presentation av dokument i webbverktyg.

I december 2016 hölls en workshop om vokabulärer för modellering av data. Nu publiceras en sammanfattande rapport om det som togs upp.

Idag publicerar W3C den sammanfattande rapporten från workshopen Smart Descriptions and Smarter Vocabularies (SDSVoc), som gick av stapeln 30 november – 1 december 2016 i Amsterdam, Nederländerna

Rapporten innehåller en sammanfattning och slutsatser, men även korta översikter över varje session som avhölls, med länkar till alla visade bilder. Dessutom återges programmet för evenemanget, samt länkar till de bidrag som skickats in, och minnesanteckningar som noterats efterhand. Den tydliga slutsatsen från denna välbesökta workshop är att en ny arbetsgrupp behövs för att uppnå två mål:

1. Revidera och utvidga Data Catalog Vocabulary, DCAT, så att den även täcker versionshantering, dataserier, API:er, med mera.
2. Utveckla begreppen använda i dataprofiler (begränsningar på storlekar, och uppräknade tillåtna värden), och därutöver de mekanismer som behövs för att utföra innehållsförhandling baserat på sådana profiler. Efter att en detaljerad analys av dagsläget presenterats meddelades att ett Internet Draft om detta tema redan håller på att förberedas. Arbetsgruppens roll blir att placera detta i sitt sammanhang och förklara hur standardmekanismer kan användas.

Idag publiceras även ett förhandsmeddelande om att W3C:s stab arbetar med att ta fram ett utkast till uppdragsspecifikation för en arbetsgrupp om datautbyte (Data Exchange Working Group), och att det vore bra att få synpunkter och förslag på detta förslag via ärendedatabasen dxwg GitHub.

Vi framför våra tack till workshopens sponsorer: det EU-finansierade projektet VRE4EIC och Informatie Vlaanderen (den digitala myndigheten i den flamländska regionen), liksom CWI, som tillhandahållit lokala arrangemang.

Arbetsgruppen för rumslig data på webben (”Spatial Data on the Web Working Group”) levererar ett dokument med goda konstruktionsråd angående användning av rumslig data.

Spatial Data on the Web Best Practices – publicerad av Spatial Data on the Web Working Group som Group Note – dokumenterar beprövade råd om hur man publicerar och använder rumslig data på webben, och hur webbteknologier kan användas för att hantera platsberoende data. Dessa råd är riktade till byggare av tillämpningar, såsom webbutvecklare och experter på geodata, och har sammanställts utgående från erfarenheter vid byggande av riktiga tillämpningar. En grundläggande ide är att föreslå övergång från traditionella infrastrukturer för geodata till användning av ansatsen för länkad data. Eftersom begreppet ”plats” ofta används som koppling mellan olika datamängder, så passar rumslig data mycket väl in i idén med länkad-data-i-molnet. Paradigmen ”5 Stars for Open Data” rekommenderas i de fall den är relevant.

Arbetsgruppen för internationalisering (”Internationalization Working Group”) publicerar ett dokument om hur uppräknade listor kan ”numreras”, för olika typer av skriftspråk.

Ready-made Counter Styles – publicerad av Internationalization Working Group som Working Group Note – innehåller olika mönstermallar för räknare/identifierare av element i listor, för olika skriftspråk världen över. Detta dokument kan användas som ett referensdokument för de som vill lägga till användardefinierade mallar för räknare i CSS. Den beskrivning som här ges var ursprungligen del av specifikationen CSS Lists and Counters, men publiceras nu som ett eget självständigt dokument. Avsikten är att dokumentet skall successivt uppdateras för att inkludera nya mallar för räknare.

Arbetsgruppen för internationalisering (”Internationalization Working Group”) har tagit fram en översikt över typografiska konventioner för olika typer av skrivsystem (naturliga språk)

International text layout and typography index – publicerad av Internationalization Working Group som första offentligt Working Draft – ger information om hur man stöder typografiska konventioner för olika typer av skriftsystem världen över, och ger även pekare till relevant information i specifikationer, till testsviter, och till användbara artiklar och andra publikationer. Denna första version är inte uttömmande, och avsikten är att successivt utöka med kompletterande information. Detta dokument riktar sig speciellt till implementatörer av webbläsare och till de som tar fram specifikationer för nya standarder.

Arbetsgruppen för XSLT (”XSLT Working Group”) har nu publicerat ett genomgranskat förslag om version 3 av XSLT (transformering av XML).

XSL Transformations (XSLT) Version 3.0 – publicerad av XSLT Working Group som Candidate Recommendation – definierar syntax och semantik för XSLT 3.0, ett språk skapat för att transformera XML-dokument till andra XML-dokument. Denna nya version är en revision av webbstandarden XSLT 2.0, som publicerades 23 januari 2007.

Den viktigaste anledningen till att denna version av språket tagits fram är att göra det möjligt att utföra transformation på ett strömorienterat sätt, där vare sig källdokument eller måldokument representeras i sin helhet i internt minne. Ett annat motiv är att förbättra modularitet av stora formatmallar, så att formatmallar kan etableras utgående från komponenter som utvecklats oberoende av varandra, och att resultatet blir förutsägbart robust. Denna specifikation är nu redo för provimplementeringar.

Arbetsgruppen för tidssynkad text (”Timed Text Working Group”) har tagit fram ett förslag om profiler för tidssynkroniserad text.

TTML Profiles for Internet Media Subtitles and Captions 1.0.1 (IMSC1) – publicerad av Timed Text Working Group som Working Draft – specificerar två profiler av TTML1: en profil för enbart text, och en för enbart bilder. Dessa profiler avses användas inom olika realiseringar av tillämpningar som stöder undertexter, och därmed underlätta interoperabilitet, harmoniserad presentation, och konvertering till andra format för undertexter.

Arbetsgruppen för multimodal interaktion (”Multimodal Interaction Working Group”) publicerar två dokument om multimodala komponenter och om språket EMMA.

De aktuella dokumenten – publicerade av Multimodal Interaction Working Group som Group Notes – är:

• Discovery & Registration of Multimodal Modality Components beskriver hur komponenter kan registreras och hittas, för att en lämplig multimodal tillämpning skall etableras. Dokumentet riktar sig till de som vill utveckla multimodala komponenter för multimodala tillämpningar, distribuerade över ett lokalt nätverk eller distribuerade i molnet. Ett multimodalt system implementeras i enlighet med det som definieras i Multimodal Architecture Specification, distribuerat i ett nätverk. För att stödja de identifierade tekniska kraven på interaktion, så måste systemet hitta och registrera sina multimodala komponenter, för att kunna övervaka och bibehålla tillståndet för alla distribuerade element. Av detta skäl kan multimodala komponenter sammankopplas automatiskt, så att tillämpningen anpassas för tillståndet i dess omgivning.
• EMMA: Extensible MultiModal Annotation markup language Version 2.0 beskriver på ett detaljerat sätt ett XML-baserat uppmärkningsspråk för att inkludera och annotera tolkning av användarinmatning och hur utdata produceras. Detta dokument är en del av en uppsättning specifikationer för multimodala system.

Arbetsgruppen om verktyg för utvärdering och rättning (”Evaluation and Repair Tools Working Group”) publicerar nu sju dokument om språket EARL 1.0.

De aktuella dokumenten – publicerade av Evaluation and Repairs Tool Working Group som Group Notes – är:

• Requirements for the Evaluation and Report Language 1.0, som beskriver krav på Evaluation and Report Language (EARL) 1.0 avseende omfattning, ansats och funktionalitet. EARL är en vokabulär, med termer som definieras över en uppsättning specifikationer och tekniska beskrivningar, och som används för att beskriva utfall av testning. Det grundläggande motivet för att utveckla denna vokabulär är att underlätta utbyte av information om testutfall mellan utvärderingsverktyg för webbtillgänglighet, på ett sätt som är leverantörs- och plattformsoberoende. Det skapar även en grund för återanvändbara termer avseende generisk kvalitetssäkring och utvärdering.
• Evaluation and Report Language 1.0 Schema, som beskriver ett formellt schema för Evaluation and Report Language 1.0, ett språk som definierar en vokabulär för att uttrycka utfall av tester. Med detta schema kan en person eller tillämpning eller organisation representera utfall av allehanda tester avseende testområden inriktade mot alla typer av kriteria. Ett testområde kan vara en webbplats, ett författarverktyg, ett webbverktyg eller liknande. Kriterierna som testas kan vara tillgänglighetsråd, formella grammatiker eller andra typer av krav avseende kvalitetssäkring.
• Developer Guide for Evaluation and Report Language 1.0 är en handledning till EARL 1.0, inriktad mot utvecklare av verktyg och utvecklingsprocesser. Den ger en introduktion till EARL och dess användningsfall, definierar vad som krävs för att verktyg skall uppfylla standarden EARL, och beskriver hur man kan serialisera EARL-representerad information i olika andra format.
• Developers’ Guide to Features of Web Accessibility Evaluation Tools beskriver funktionalitet som stödverktyg för skapande av innehåll och för kvalitetssäkring kan implementera, så att de kan stödja utvärdering av tillgänglighetskrav, t.ex. de krav som definieras av Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0. Det viktigaste målet för detta dokument är att öka medvetenheten om sådan verktygsfunktionalitet, och ge inledande handledning till utvecklare av verktyg om vilken typ av funktionalitet som de bör erbjuda i kommande implementationer av sådana verktyg.
• HTTP Vocabulary in RDF 1.0 ger en modell av HTTP-huvuden, för användning i verktyg som understöder EARL. Det räcker inte alltid att identifiera webbresurser med en Uniform Resource Identifier (URI), eftersom faktorer som HTTP-baserad innehållsförhandling kan ha betydelse för att identifiera användning av webbresurser. Detta kan ha kritisk betydelse för testning av kvalitetssäkring, påståenden om standarduppfyllande, och rapportspråk som W3C Evaluation And Report Language (EARL). I detta dokument ges en representation av HTTP-vokabulären i formatet Resource Description Framework (RDF), så alla kvalitetssäkringsverktyg kan rapportera om de HTTP-huvuden som utbytts mellan webbklient och webbserver. De RDF-termer som definieras i detta dokument representerar den grundläggande information som specificeras av RFC 2616, samt även HTTP-huvuden som registrerats av Internet Assigned Numbers Authority (IANA). Dessa termer kan även användas för att beskriva utbyte med HTTPS.
• Representing Content in RDF 1.0 specificerar en vokabulär som används för att representera webbinnehåll, i termer av Resource Description Framework (RDF). Denna vokabulär avses erbjuda ett flexibelt ramverk, tillräckligt för olika användningsscenarier, för att semantiskt representera godtyckliga typer av innehåll, oavsett om det är innehåll hämtat över webben, eller innehåll hämtat från lokala datalager. Till exempel kan det användas av verktyg för kvalitetssäkring av webbinnehåll (t.ex. för webbtillgänglighet) för att uttrycka en representation av hämtat webbinnehåll, vilket kan vara text, bilder eller andra typer av format. I många fall kan detta användas tillsammans med data om HTTP-huvuden (HTTP Vocabulary in RDF 1.0), som möjliggör att kvalitetssäkringsverktyg kan dokumentera HTTP-huvuden vilka utbytts mellan webbklient och -server. Denna typ av stöd är särskilt viktig för testning avseende kvalitetssäkring, påståenden om standarduppfyllelse, och rapporteringsspråk som W3C Evaluation And Report Language.
• Pointer Methods in RDF 1.0 är en specifikation som definierar ett ramverk i vilket man kan representera pekare (entiteter vilka identifierar en del eller ett segment inom ett innehåll) med hjälp av Resource Description Framework (RDF). Dokumentet beskriver även ett antal speciella typer av pekare, vilka kan användas för att delar av ett dokument kan refereras till på olika sätt. När man refererar till en specifik del av ett dokument, så kan det vara praktiskt att ha ett harmoniserat sätt att referera till ett segment av ett webbdokument, att kunna referera samma segment på olika sätt, och att göra referenser robusta när man måste ta hänsyn till att dokumentets innehåll kan ändras. Denna specifikation är en del inom Evaluation And Report Language (EARL) men kan även återanvändas inom andra sammanhang.

Från och med 1 februari 2017 är W3C och IDPF (International Digital Publishing Forum) sammanslagna, och därmed kunna kraftfullt driva standardisering av teknologi för digitala publikationer.

Från och med idag har kombinationen av W3C och IDPF skapat förutsättningar för att på ett mer kraftfullt sätt harmonisera och vidareutveckla teknologier för professionell publicering och för webben, och att skapa en vägkarta över framtida utveckling inom publicering.

”Vi på W3C är glada över att få in den breda och djupa kunskap som förlag och andra inom publiceringsbranschen besitter, vad gäller nya former för innehåll i böcker, tidskrifter, utbildningsmaterial och vetenskaplig publicering,” säger Dr. Jeff Jaffe, W3C CEO. ”Då vi nu arbetar konkret tillsammans, så kommer arbetet med teknologi för publicering att skapa nya förmågor och nya funktionaliteter, som hjälper till vid författande, publicering och läsande på webben.”

Fler än 75 organisationer står bakom EPUB 3.1 Member Submission, inlämnat som ett medlemsförslag, för att säkerställa att standarden EPUB 3.1, utvecklad av IDPF, fortsätter att vara en avgiftsfri specifikation. För att förvalta EPUB och stödja dess framtida användning har W3C skapat en särskild EPUB (3.1) Community Group, som är avgiftsfri och öppen för alla att deltaga i.

En ny Publishing Business Group kommer att vara knutpunkt för intressenter som behöver driva nya behov och krav, och som ska fungera som ett forum för branschspecifika diskussioner. Publishing@W3C är en vägkarta som bland annat innehåller planer för att starta nytt standardiseringsarbete senare detta år, med mål att stödja såväl uppkopplad som nedkopplad användning av digitala publikationer.

Mer information hittas i den aktuella pressreleasen.