Ännu ett år har gått, med många publiceringar, av såväl utkast av teknologispecifikationer, som fullbordade webbstandarder.

År 2015 publicerade vi 249 nyhetsnotiser, varav 15 handlade om specifikationer som nu blivit formellt antagna som webbstandarder. Övriga notiser handlade till största delen om föreslagna utkast av specifikationer, vilka beskriver hur arbetet med framtagandet av webbstandarder fortgår. Vi ser fram emot ett spännande år 2016, både vad gäller framväxande av nya teknologier som nya innovativa användningar av existerande webbteknologier.

Och nu önskar vi er ett gott slut på detta år, och att ni alla kan få nya upplevelser av webben under 2016.

Arbetsgruppen för rumslig data på webben (”Spatial Data on the Web Working Group”) har tagit fram ett dokument om krav inför kommande arbete om format för rumslig data lämpade för webben.

Spatial Data on the Web Use Cases & Requirements – publicerad av Spatial Data on the Web Working Group som Group Note – beskriver användningsfall som behöver en kombination av geodata och annan data och associerade tekniker. Detta dokument bidrar till det fortsatta arbete inom arbetsgruppen, vilken drivs gemensamt av W3C och OGC.

Arbetsgruppen för XML-frågespråk (”XML Query Working Group”) och arbetsgruppen för XSLT (”XSLT Working Group”) publicerar genomgranskade utkast om XPath och XSLT+XQuery.

De nu publicerade utkasten – framtagna av XML Query Working Group i samarbete med XSLT Working Group och publicerade som Candidate Recommendations – är:

• XML Path Language (XPath) 3.1 som specificerar detta språk att användas för att formulera extrakt från data enligt datamodellen definierad av ”XQuery and XPath Data Model (XDM) 3.1”. Denna datamodell erbjuder en trädrepresentation av XML-dokument, liksom olika typer för atomära värden, såsom heltal, strängar och booleska värden, och sekvenser som kan innehålla såväl referenser till noder i ett XML-dokument, som atomära värden.
• XSLT and XQuery Serialization 3.1, vilken specificerar serialisering av en instans av datamodellen som definieras av ”XQuery and XPath Data Model (XDM) 3.1” till en sekvens av oktetter. Serialiseringen har konstruerats för att vara en komponent som kan användas av andra specifikationer, såsom XSL Transformations (XSLT) Version 3.0 och XQuery 3.1: An XML Query Language.

Dessa specifikationer är nu redo för provimplementering.

Arbetsgruppen för XML-frågespråk (”XML Query Working Group”) publicerar ett genomgranskat utkast av specifikation för XQuery 3.1.

XML är ett mångsidigt uppmärkningsspråk, som kan användas för att märka upp informationsinnehåll i olika typer av källdata, bl.a. strukturerade eller semistrukturerade dokument, relationsdatabaser, databaser av objekt, m.m. Med ett frågespråk som använder XML:s struktur på ett klokt sätt kan man formulera frågor över alla dessa typer av data, oavsett om data faktiskt lagras som XML, eller om det åtkommes via en inbäddning som skapar XML av data. XQuery 3.1: An XML Query Language – publicerad av XML Query Working Group som Candidate Recommendation – beskriver ett frågespråk som konstruerats för att vara brett användbart över olika typer av källor för XML-data.

Arbetsgruppen för goda råd om data på webben (”Data on the Web Best Practices Working Group”) har tagit fram två utkast om råd angående användning av data på webben.

De aktuella utkasten – publicerade av Data on the Web Best Practices Working Group som Working Drafts – är:

• Data on the Web Best Practices: Data Quality Vocabulary, som beskriver ett ramverk i vilket man kan beskriva kvalité av data i en datamängd. Sådana beskrivningar kan tillhandahållas av den som publicerar datat, av oberoende grupper av användare av datan, etc. Dokumentet ger ingen formell och fullständig definition av kvalité. Istället beskrivs konsistenta medel som kan användas för att tillhandahålla sådan information, så att en potentiell användare av en datamängd själv kan avgöra om data är lämpligt för ändamålet.
• Data on the Web Best Practices, vilken beskriver beprövade råd om publicering och användning av data på webben, med målet att stödja välgrundade ekosystem av användare. Data bör vara upptäckbara och förståeliga av människor och maskiner. Om data används på något sätt, vare sig av den som tillhandahåller data eller av andra aktörer, så bör sådan användning också vara upptäckbar, och det arbete som tillhandahållaren gjort bör ges erkännande. I korthet: om man följer dessa råd så underlättas interaktionen mellan utgivare av data och konsumenter av data.

Arbetsgruppen för CSV-på-webben (”CSV on the Web Working Group”) har nu levererat färdiga webbstandarder om hur CSV-data (typiskt använda i kalkylblad) hanteras på webben.

De aktuella webbstandarderna –publicerade av CSV on the Web Working Group som Recommendations – handlar om tabulär data i CSV-format, och de är följande:

• Model for Tabular Data and Metadata on the Web, som definierar en abstrakt modell för tabulär data, och hur man kan hitta metadata som hjälper till att bättre förstå vad dessa data handlar om. Denna specifikation ger även icke-normativa råd om hur man syntaktiskt analyserar CSV-filer.
• Metadata Vocabulary for Tabular Data, som definierar ett JSON-baserat format för att representera metadata om tabulär data, vilket kan användas vid validering, konvertering, presentation av data, och inmatning av data.
• Generating JSON from Tabular Data on the Web, som beskriver hur man konverterar tabulär data till JSON.
• Generating RDF from Tabular Data on the Web, som beskriver hur man konverterar tabulär data till RDF.

Arbetsgruppen har för avsikt att även ta fram introducerande läromedel som ger stöd för att använda de här definierade teknologierna.

Arbetsgruppen för tillgängliga användaragenter (”User Agent Accessibility Guidelines Working Group”) publicerar två dokument om tillgänglighet i webbverktyg.

De två aktuella dokumenten – publicerade av User Agent Accessibility Guidelines Working Group (UAWG) som Working Group Notes – är User Agent Accessibility Guidelines (UAAG 2.0) och UAAG 2.0 Reference. UAAG 2.0 definierar hur webbläsare, mediaspelare och liknande webbverktyg bör stödja tillgänglighet för personer med funktionshinder, och hur de bör samverka med tekniska hjälpmedel. UAAG 2.0 är heltäckande, och ger praktiska råd om funktionalitet i webbläsare och andra användarverktyg. Implementationer av funktionalitet i UAAG 2.0 har identifierats, men inte formellt testats. Fastän W3C just nu inte planerar att driva detta arbete vidare mot en full standard (Recommendation), så kvarstår fortfarande behovet och möjligheten att förbättra tillgänglighet i webbverktyg. UAAG 2.0 erbjuder detaljerade råd till de utvecklare av webbverktyg som vill konstruera bättre användarupplevelser för alla.

Arbetsgruppen för säkerhet i webbtillämpningar (”Web Application Security Working Group”) har nu tagit fram två utkast om säkerhet: användning av kakor (cookies); och säkerhet i nästlade surfningssammanhang.

De aktuella utkasten – publicerade av Web Application Security Working Group som första offentliga Working Drafts – är:

• Content Security Policy: Cookie Controls, som definierar mekanismer vilka kan användas av webbutvecklare för att begränsa de olika sätt som kakor (cookies) kan användas på inom deras webbplatser och tillämpningar.
• Content Security Policy: Embedded Enforcement, som definierar en mekanism med vars hjälp en webbsida kan bädda in ett nästlat webbsurfningskontext om och endast om detta kontext går med på vissa begränsningar av sitt eget beteende.

Arbetsgruppen för CSS (”Cascading Style Sheets Working Group”) har nu publicerat en genomgranskat förslag om hantering av text i olika språk.

CSS Writing Modes Level 3 – publicerad av Cascading Style Sheets (CSS) Working Group som Candidate Recommendation – definierar CSS-funktionalitet som stöder olika internationella sätt att skriva text, såsom vänster-till-höger (t.ex. latinska och indiska språk), höger-till-vänster (t.ex. hebreiska och arabiska), både-och (såsom då text i latinska språk förekommer samtidigt som arabiska), och vertikalt (t.ex. asiatiska språk).

Gruppen för teknisk arkitektur (”Technical Architecture Group”) har tagit fram ett dokument om viktiga aspekter på säkerhet och personlig integritet.

Self-Review Questionnaire: Security and Privacy – publicerad av Technical Architecture Group som Group Note – ger en uppsättning frågor om säkerhet och personlig integritet som man bör lyfta fram då man arbetar med att definiera ny funktionalitet och nya specifikationer. Det är avsett att vara ett verktyg som grupper och/eller individer kan använda som hjälpmedel vid egen utvärdering, och pekar ut viktiga frågor angående områden där bra expertis kanske inte finns tillgänglig. Det är inte avsett att vara en definitiv kontrollista angående säkerhet. Om en redaktör för en specifikation, eller en arbetsgrupp, använder denna lista, så skall detta inte ses som en ersättning för att inbjuda till bred granskning av teknologiförslag innan specifikationer publiceras.

Arbetsgruppen för XML-frågespråk (”XML Query Working Group”) och arbetsgruppen för XSLT (”XSLT Working Group”) har tagit fram ett kravdokument om XQuery och XPath 3.0.

XQuery and XPath Full Text 3.0 Requirements and Use Cases – producerat av XML Query Working Group i samarbete med XSLT Working Group och publicerat som Group Note – anger krav och användningsfall för fulltextsökning så som det kan användas med XQuery 3.0 (XQuery 3.0: An XML Query Language) och XPath 3.0 (XML Path Language 3.0).

Arbetsgruppen för rika Internet-tillämpningar (”Accessible Rich Internet Applications Working Group”) levererar ett första utkast om tillgänglighets-API:er för digital publicering.

Digital Publishing Accessibility API Mappings 1.0 (DPub-AAM) – publicerad av Accessible Rich Internet Applications Working Group som första offentligt Working Draft – definierar hur användarverktyg bör avbilda uppmärkning enligt Digital Publishing WAI-ARIA Module till API:er för tillgänglighet på klientplattformen. Mer finns att läsa i e-post-meddelandet med inbjudan till granskning, och läs om arbetet med tillgänglighet på webben (Web Accessibility Initiative, WAI).

Arbetsgruppen för protokoll och format för tillgänglighet (”WAI Protocols and Formats Working Group”) levererar nu ett dokument om användarkrav angående tillgänglighet för media.

Media Accessibility User Requirements – publicerat av Protocols and Formats Working Group som Working Group Note – beskriver de tillgänglighetskrav som användare med funktionshinder har vad gäller audio och video på webben Mer information finns i e-post-meddelandet från WAI IG som annonserar dokumentet och i därtill hörande blogginlägg, samt läs om arbetet med tillgänglighet på webben (Web Accessibility Initiative, WAI).

Arbetsgruppen för rika Internet-tillämpningar (”Accessible Rich Internet Applications Working Group”) och arbetsgruppen för webbplattformen (”Web Platform Working Group”) levererar ett utkast om krav på API:er för tillgänglighet.

HTML Accessibility API Mappings 1.0 (HTML-AAM) – publicerad av Accessible Rich Internet Applications Working Group och Web Platform Working Group som uppdaterat Working Draft – beskriver hur användarverktyg bör exponera semantiken för de API:er i HTML som stöder tillgänglighet, och beskriver vilka effekter WAI-ARIA har på detta. Dokumentet har tidigare producerats i samarbete mellan Protocols and Formats Working Group och HTML Working Group. Mer information om denna publicering finns i e-post-meddelandet från HTML-AAM med inbjudan till granskning, och ta del av mer information angående arbetet med tillgänglighet på webben (Web Accessibility Initiative, WAI).

Arbetsgruppen för rika Internet-tillämpningar (”Accessible Rich Internet Applications Working Group”) och arbetsgruppen för SVG (”SVG Working Group”) har tagit fram ett utkast om tillgänglighet i webbgrafik.

WAI-ARIA Graphics Module 1.0 – publicerad av Accessible Rich Internet Applications Working Group i samarbete med SVG Working Group som första offentligt Working Draft – är en specifikation som definierar en WAI-ARIA-modul med grundläggande roller specifika för webbgrafik. Läs mer om detta i epostmeddelande med inbjudan till granskning och i motsvarande blogginlägg, samt läs mer om arbetet med tillgänglighet på webben (Web Accessibility Initiative, WAI).

Nu publiceras en översikt över vad som görs inom W3C och vad som ses som möjliga kommande arbeten.

Nu offentliggörs W3C Highlights – October 2015, som är en heltäckande översikt över viktiga pågående och kommande insatsfokus. I denna rapport beskriver vi ett förnyat W3C, och belyser de fyra fundamentala drivkrafterna för förändring: process; moderna verktyg; ny dokumentlicens, och innehåll. Vi betraktar kraftfälten för webbinnovation från industriperspektivet, och hur den öppna webbplattformen är en transformerande faktor för fordonsindustrin, digital marknadsföring, digital publicering, betalningar, telekom-sektorn, TV och underhållning, sakernas webb, m.m.. Rapporten, som bl.a. finns på kinesiska, har tagits fram som underlag för diskussioner under det globala mötet TPAC 2015 i Sapporo.

Nu kommer den andra delen av W3C:s kurs om HTML5.

Två lyckade omgångar av kursen HTML5 Part 1 har redan hållits, med fler än 150 000 deltagare från hela världen. Nu meddelar W3C att snart startar den andra delen av HTML5-kursen, inriktad mot webbutvecklare. Med underrubriken ”Advanced Techniques for Designing HTML5 Apps” kommer kursen HTML5 Part 2 att täcka avancerade teman som hjälper utvecklare att konstruera och leverera innovativa tjänster över webben. Denna kurs sträcker sig över fyra veckor, även denna gång ledd av Michel Buffa, professor på universitetet för Côte d’Azur (UFR Sciences). Ta del av kursbeskrivningen, registrera dig snabbt och förstärk ditt CV genom att få ett Verified Certificate. Läs mer om hur du kan förbättra din skicklighet och din karriär.

En nystartad grupp av aktörer inom vetenskaplig utgivning har knutit band till W3C:s arbete om webbannotering.

Nu har W3C gått med i en samarbetsgrupp kring vetenskaplig annotering, vilken organiserats av W3C-medlemmen Hypothes.is. Mälet för denna koalition är att förbättra annoteringsmöjligheter för webben och för vetenskaplig publicering, och W3C spelar en viktig roll i att standardisera sådan teknologi, och få den att fungera på webben. Läs mer om detta på W3C:s blogg.