Om World Wide Web Consortium

SICS

SICS är ett av de lokala W3C-kontoren i Europa, Afrika och Asien.

W3C:s huvudnoder ligger i USA, Frankrike och Japan.




Nyhetsbrev






[info om nyhetsbreven]

 W3C

Nyheter 2003-11-28

Utgåvan innehåller information om nya och uppdaterade W3C-standarder, om webbläsare och webbservers, om vad "webbtjänst" betyder, om tillförlitlighet i webbtjänster samt skvaller från den aktuella patentstriden.

Innehåll


Nyheter på hemsidan

PNG DOM, XML, MathML, CC/PP, XForms, XML Events m.m.


På lokalkontorets hemsida kan du hitta annonseringar om nya W3C-dokument:

  • Nya Recommendations: PNG, MathML 2.0, XForms, XML Events.
  • Nya Proposed Recommendations: XML 1.1, XML Namespaces 1.1, CC/PP Structure and Vocabularies 1.0.
  • Nya Candidate Recommendations: DOM Level3 "Core" och "Load and Save".
  • Samt en mängd annan dokumentation från W3C -- Working Drafts, Workshop Documentation, etc

Web-browsers och web-servers - produktanvändning

Statistik från fältet


De två ändarna av webben, läsare/browsers respektive servers, befolkas av ett antal olika produkter från olika typer av leverantörer. Statistik om webbläsare kan vara av intresse för innehållsförfattare, för att få en bild på vilken funktionalitet som stöds hos slutanvändare. Statistik om servers är av intresse för de som skall (ny-)investera på serversidan.

Webb-browsers

På 1990-talet var webbläsar-marknaden ett slagfält där en mängd olika leverantörer slogs om marknadsandelar. Detta krig resulterade bl.a. i att man slutade se webb-läsare som en produkt som gav försäljningsintäkter -- visserligen en globalt sett gigantisk marknad, men när konkurrensen hårdnade sjönk priserna till den nivå att det inte längre var meningsfullt att se webbläsare som säljbara produkter. Bättre att ge bort dem, och sedan tjäna pengar på annat -- t.ex. på tjänster som levereras via dessa webbläsare. Så länge det fanns ett pris på webbläsare kunde man se effekter som till viss del var förklarbara i termer av konkurrerande prissättningar.

Men när webbläsare tillhandahölls gratis, så kom andra faktorer in i bilden. Handhavandet, förvisso, men en mycket konkret faktor som har betydelse för den stora privatmarknaden var installationsarbetet. Hur mycket arbete måste användare lägga ner för att få en fungerande webbläsare i sin maskin? Samt, i ett lite längre perspektiv, hur mycket arbete krävs av användaren för att hålla webbläsaren uppdaterad till senaste version?

Som en följd av denna kvalitativa förändring av marknaden för webbläsare kom den på sin tid så beryktade rättsstriden mellan Netscape och Microsoft, där Netscape hävdade att Microsofts strategi var konkurrenshämmande, i och med att de levererade sitt Windows-operativsystem med färdiginstallerad webbläsare. Dvs då kunderna fick igång sitt nya datorsystem, så fanns där redan en webbläsare (Internet Explorer) -- och varför skulle de då skaffa sig en webbläsare från Netscape?

Hur ser det ut nu, några år senare? Microsofts dominans är, generellt sett, odiskutabel.

Det pågår kontinuerligt undersökningar om webbläsaranvändning. Det vanliga tillvägagångssättet är att samla klient-data på webbservers, och sedan statistiskt aggregera denna.Ett exempel följer här.

Källa WebReference.com Browser Statistics från 26:e november 2003. 


Wed Nov 26 23:50:05 EST 2003
Unique Visitors:    34465

Major Versions               Count               Share(%)
---------------------------------------------------------
OP 3                             1                   0.00
OP 5                             9                   0.03
OP 6                            41                   0.12
OP 7                           435                   1.26
OP ALL                         486                   1.41
SF 100                         276                   0.80
SF 85                          217                   0.63
SF ALL                         493                   1.43
NS 3                             7                   0.02
NS 4                           313                   0.91
NS 5                          2567                   7.45
NS 6                             2                   0.01
NS ALL                        2889                   8.38
IE 3                             7                   0.02
IE 4                            93                   0.27
IE 5                          4714                  13.68
IE 6                         20314                  58.94
IE ALL                       25128                  72.91

(Anm: OP = Opera, SF = Safari, NS = Netscape, IE = Internet Explorer)

En annan sammanställning är Browser News från november 2003. 


Browser Usage Stats (use with caution)
Browser:        Source 1        Source 2        Source 3        Source 4
IE6              68   %          70   %          59   %          55   %
IE5              17   %          13   %          26   %          17   %
IE4               0.35%           0.25%           2.0 %           0.65%
Gecko based       2.4 %           9.0 %           4.6 %          15   %
NN4               1.6 %           1.1 %           2.6 %           1.0 %
Opera             0.05%           1.8 %           0.3 %           0.8 %
other             0.85%           1.8 %           0.2 %           0.1 %
unidentified      9.6 %           3.6 %           4.2 %          11   %

(Anm: Gecko står för Netscape Navigator 6 och 7, Mozilla, etc., dvs de webbläsare som baseras på den öppna Gecko-plattformen)

En annan typ av statistik beskriver installerade och använda webbläsare. Detta tar inte hänsyn till hur läsarna används och kan potentiellt ge en annan bild.

Som ett exempel kan nämnas data från US public sector


      Web browser               Percentage
      Internet Explorer 4.x      0%
      Internet Explorer 5.x     38%
      Internet Explorer 6.x     55%
      Netscape 4.x               1%
      Netscape 6.x               2%
      Netscape 7.x               2%

Data av den typ som återgivits ovan ger en bild av vilka verktyg webbanvändare utnyttjar för att surfa på webben. Men det finns andra typer av demografiska data som kan vara intressanta för att bättre förstå hur den vanliga webben användes. Detta återkommer vi till vid ett senare tillfälle.

Web servers

Hur ser det ut på server-sidan? Vilka typer av servers användes? Är samma Microsoft-dominans synlig där? Har marknadsandelarna stabiliserats på det sätt som vi ser på läsarsidan?

Följande graf visar hur marknadsandelarna för de fem dominerande produktfamiljerna (källa: Netcraft Webserver Survey.

Web Server Statistics

Diagrammet visar den fria Apache-servern inte bara stärker sin position, utan även dominerar stort. Microsoft har tappat marknadsandelar under de senaste två åren.

Hur kan denna bild förklaras? Enligt Netcraft kan Microsofts minskade andel förklaras av att flera företag som tillhandahåller ett stort antal webbplatser har övergått från Microsoft IIS till Apache. Register.com, som tillhandahåller webbplats för mer än en miljon domäner, har nyligen gått över från Microsoft IIS till Linux/Apache.

Två faktorer kan föras fram som förklaringar. Dels har IIS varit drabbat av säkerhetsproblem, ibland i sådan omfattning att det uppmärksammats i massmedia. Läget var sådant att Gartner år 2001 rekommenderade företag att undersöka alternativ till IIS. Microsoft har naturligtvis gjort mycket arbete för att åtgärda säkerhetsproblem, men det tar tid att dels säkra plattformen, dels att reparera det dåliga rykte som slagit rot hos kunder.

En annan betydelsefull faktor är kostnaden -- speciellt totalkostnaden (TCO: Total Cost of Ownership). IDC publicerade i slutet av 2002 en undersökning som ger vid handen att Linux/Apache-kombinationen har en lägre TCO än Windows 2000/IIS -- i termer av totalkostnaden under en fem-års systemlivslängd. Eftersom kostnader till viss del påverkas av konkurrenssituationen på marknaden (speciellt produktprissättning) bör man nogrannt utvärdera förutsättningarna inför varje större investering. Mer info och länkar finns i en artikel av James Lewin Linux cheaper than Windows for web serving (eCommerce in Action, December 25 2002)

Web Services och objektorienterad teknologi

Vad Web Services är och inte är.


Vad är webb-tjänster (web services)? Nya termer som dyker upp i hetluften blir ofta använda på allehanda inkonsistenta sätt, mycket beroende på att olika personers invanda föreställningar tolkas in i, och färgar av sig på, dessa nya termer. "Webbtjänst" är en sådan term -- står den för något egentligt nytt eller är det bara något gammalt i nya kläder? För att dra optimal nytta av begreppet "webb-tjänst" är det viktigt att klargöra hur det skiljer sig från andra, tillsynes likartade, begrepp.

En artikel av Werner Vogels (Cornell University): Web Services are not Distributed Objects: Common Misconceptions about Service Oriented Architectures publicerad i IEEE Internet Computing November/December 2003 (Vol. 7, No. 6, sid 59-66) tar sin utgångspunkt i att begreppet "web service" ofta blandas ihop med andra teknologier och därmed förlorar man insikten i vad som är unikt respektive icke-unikt med begreppet. Artikeln är skriven för en allmän IT-publik, inte enbart för den som är djupt bevandrad i webb-tjänste-sfären.

Artikelns inledning återges här:

Web services are frequently described as the latest incarnation of distributed object technology. This misconception, perpetuated by people from both industry and academia, seriously limits broader acceptance of the true Web services architecture. Although the architects of many distributed and Internet systems have been vocal about the differences between Web services and distributed objects, dispelling the myth that they are closely related appears difficult. Many believe that Web services is a distributed systems technology that relies on some form of distributed object technology. Unfortunately, this is not the only common misconception about Web services. In this article, I seek to clarify several widely held beliefs about the technology that are partially or completely wrong.

Tillförlitlig kommunikation i webbtjänster

Krav och metoder


Tillförlitlighet -- självklart något som behövs, men samtidigt kan det vara svårt att uppnå. Vad betyder tillförlitlighet -- på en teknisk nivå, likaväl som på en affärsmässig nivå. Tekniken skall stödja de affärsmässiga behoven, och om det finns ett behov av tillförlitlighet i affärsprocesserna, så måste detta kuna stödjas, på lämplig nivå, av teknologin.

Vad betyder tillförlitlighet i kontextet webb-tjänster? I kärnpunkten ligger naturligtvis tillförlitlig kommunikation av meddelanden. I andra distributionsteknologier han man konfronterats med detta problem tidigare, och olika typer av lösningar har tagits fram. Frågan är om man kan dra nytta av dessa lösningar när det nu gäller att få tillförlitlighet i webb-tjänster.

En artikel av Prasad Yendluri (webMethods, Inc) Web Services Reliable Messaging (publicerad av WebServices.org 28:e augusti 2003) ger en översikt över detta.

Artikelns inledning citeras här:

Unless the message exchanges of Web services are made reliable, organizations will not be able to trust them for deployment in industrial-strength business. In this paper, Prasad Yendluri, Principal Architect at webMethods, explains why there is a need for a reliable messaging solution that is independent of the underlying transport protocol used to transmit the messages, and gives an analysis of emerging Web services reliable messaging standards and the work done in this space previously by RosettaNet, BizTalk, and ebXML that forms the basis for the advancements in the Web services domain.

Patentstrid om webben

Aktuellt hot mot webben


I februari 1999 inlämnade Eolas en stämning, i en US federal domstol, mot Microsoft för intrång i ett patent (US Patent No. 5,838,906 -- det s.k. '906 patentet) av teknologi som möjliggör "plug-ins" och "applets". Detta patent, som ägs av University of California, har Eolas unik utnyttjanderätt till.

M.D. Doyle (en av grundarna av Eolas) säger att han och två andra forskare, som alla verkade vid University of Californa San Fransisco, redan i början av 1990-talet utvecklade den teknologi som det nu står strid om.

Patentansökan inlämnades 1994, och godkändes 1998. Microsoft lanserade sin webbläsare 1995, men i stämningen hävdades att Microsoft började använda den omtvistade teknologin först efter det att patentansökan inlämnats.

I ett domstolsutslag den 11:e augusti 2003 dömdes Microsoft att betala 520.6 miljoner USD till Eolas grundare och University of California, för att ha illegalt utnyttjat teknologi som täcktes av patentet. Det finns en omfattande debatt om detta intressanta fall, t.ex. Jury Finds Microsoft Infringed Patent (av Jonathan Krim, Washington Post, 12:e augusti 2003) (Kuriosa: på Eolas sida med nyhetsnotiser finns en lång lista över pressinformation om Eolas. Vanligtvis finner man på sådana här listor pressreleaser och liknande kring företagets produkter och tjänster, men här kan man få intrycket av att Eolas verksamhet ligger i området "rättsprocesser".)

Representanter för University of California (UC) är nöjda med det avfattade domslutet. "I egenskap av att vara en institution som återinvesterar sina lincensintäkter i ny forskning, så tackar vi domstolen för att de erkänt att UC och Eolas skall bli kompenserade för användning av deras patenterade teknologi."

Att just Microsoft blivit stämda är resultatet av en affärsmässig bedömning. Men i själva verket kan patentet beröra kritiska delar av den webbteknologi som gjort webben till vad den är. Vi har nu vant oss vid att på webben få smidig tillgång till olika multimediala objekt, och att detta sker i enlighet med praktiska standarder som till stor del utvecklats, förfinats och harmoniserats under W3C:s ledning. Dvs, det är inte bara Microsoft som gör intrång i patentet. De flesta andra som har teknologi som utnyttjar HTML gör intrång. Ett katastrofscenario är att patentet antingen skulle kostnadsbelägga användning av teknologi som hitintills varit baserad på fria standarder, eller att en helt ny uppsättning fria standarder måste tas fram. Detta får helt klart konsekvenser för W3C, och W3C har också vidtagit vissa åtgärder. Det första är att begära att US Patent and Trademark Office skall omvärdera 906-patentet, och i själva verket upphäva det. Två argumentationsspår har formulerats. För det första skulle de samhällsekonomiska kostnaderna för ett vidmakthållet patent vara katastrofala -- men denna typ av argument har naturligtvis inte så stor formell styrka. För det andra uttrycker patentet kunskap som redan då var känd och spridd (s.k. 'prior art') -- och denna typ av argument kan riva upp patent.

Striden går vidare, i olika instanser och med olika kombattanter. Troligen tar det sin rundliga tid att få ett avslut på allt detta, så att arbetet med att vidareutveckla och vidareutnyttja webben kan gå vidare utan hot från patent.

Vi hoppas att vi får ett avslut på denna process som gangnar webben, och därmed oss alla.

Ni inbjudes besöka vår webbplats.

Valid HTML 4.0!