Om World Wide Web Consortium
SICS är ett av de lokala W3C-kontoren i Europa, Afrika och Asien. W3C:s huvudnoder ligger i USA, Frankrike och Japan.
|
Nyheter 2004-03-02Detta nyhetsbrev från W3C/sverige innehåller, förutom vanliga påpekande om nyheter från W3C, några W3C-dokument som översatts till svenska, en kort artikel on den nya formulärhanteringen XForms, information om hur webbstandarder används och en sammanfattning om en artikel om dedicerade XML-databaser Avslutningsvis ges pekare till några internationella populär-publikationer om webben. Innehåll
Nyheter på hemsidanNya W3C Recs, Proposed Recs, Candidate Recs, etc -- CC/PP, RDF, CSS, VoiceXML, etcPå lokalkontorets hemsida (och i nyhetsarkivet) kan du hitta annonseringar om nyheter från W3C, bland annat följande: Nya Recommendations:
Nya Candidate Recommendations:
Nya Proposed Recommendations:
Nya arbetsdokument:
Nya översättningarÖversättning av W3C:s beskrivningar av WAI-konformitet: WAI-A, WAI-AA, WAI-AAA.Det finns fyra dokument vilka beskriver användning av W3C/WAI-logotyper som signaler på att sidorna är anpassade för specifika nivåer av WAI:s riktlinjer. Dessa har nu översatts till svenska, som ett stöd för förståelsen av vad användning av dessa logotyper innebär:
Dessa dokument finns inlänkade i vår förteckning av svenska översättningar: W3C på svenska . XForms: nästa generations webbformulärStöd för formulär med komplex logikFörfattare:Steven Pemberton, CWI och W3C En av nyckelkomponenterna i den kommersiella revolutionen på webben var formulär i HTML. Efter 10 års användning av HTML-formulär har nu W3C publicerat XForms, den nästa generationen av formulär på webben. Till skillnad från HTML-formulär, i vilka uppmärkning för funktion och presentation är sammanvävda, så kan man i XForms skilja mellan beskrivning av formulärets ändamål, dess presentation och hur resultaten (inmatade data) skall representeras i XML. Designen av XForms utgick från en analys av hur HTML-formulär har använts under de gångna 10 åren, och vad som borde ändras för att göra formulär än mer användbara. I korthet: XForms tillåter att man kan göra allt som man kan göra i HTML-formulär, och dessutom:
XForms egenskaperXForms har ett antal viktiga egenskaper:
ImplementationerW3C:s arbetsgrupp för XForms (XForms Working Group) har deltagare från många större IT-företag. Ett antal implementationer av XForms växer fram -- i själva verket är XForms en av de W3C-standarder som har flest implementationer. Det finns ett antal implementationer som låter dig använda XForms i vanliga webbläsare, antingen som plugg-in eller genom att, på servern, transformera formuläret till kod som kan hanteras av webbläsaren. Dessutom finns ett antal direkta implementationer av XForms. XForms har demonstrerats på PDA:er och på mobiltelefoner genom användning av proxies, en teknik som redan används för att presentera webbinnehåll på små apparater. Utveckling av direkta XForms-implementationer på mobila apparater är på gång. Det finns en förteckning över XForms-implementationer ( http://www.xml.com/pub/a/2003/09/10/xforms.html ) som innehåller detaljerad information om implementationerna, redaktionella kommentarer, samt skärmdumpar av ett antal av dessa implementationer. XForms behöver inget speciellt stöd på server-sidan -- den fungerar med alla existerande serverimplementationer. Fastän XForms har ett antal nya insändningsmetoder som inte återfinns i HTML-formulär, så är dessa extra metoder stödda av vanlig HTTP. XForms kan använda "PUT" för att sända data till servern, kan interagera med SOAP- och XML RPC-servers, men stöder även äldre format, vilket gör att XForms kan interagera med alla existerande typer av servers. Slutligen bör påpekas att breda användargrupper växer fram, bl.a. inom ett antal offentliga sektorers initiativ för eGovernment, skattemyndigheter och försäkringsindustri. Steven Pemberton är forskare vid CWI i Amsterdam. Han leder W3C:s XForms Working Group. Länkar:
[Översättning av artikeln XForms: the Next Generation of Web Forms, ursprungligen publicerad i ERCIM News No. 56, January 2004.] Är webben verkligen standardiserad?Haltande efterlevnad av standarder.Något som alla webbläsarleverantörer har märkt, men som vanliga användare bara undantagsvis märker, är att de sidor som finns på webben är av dålig kvalitet, och då talar vi bara om huruvida sidorna -- uttryckta i någon form av HTML -- använder HTML korrekt eller ej. Det leverantörer av webbläsare försöker göra är att kompensera för brister i webbsidor, och även om sidan strikt sett är helt snurrig, så försöker webbläsare visa för användaren något som ger ett acceptabelt intryck. Dvs webbläsare försöker korrigera fel i webbsidor, och det är naturligtvis en riskfylld verksamhet -- hur kan vi lita på att webbläsarens gissningar, om vad sidans författare egentligen menade, är korrekta? En sidförfattare borde tänka efter både en och två gånger om han vill att webbläsarna skall gissa sig till hur sidan är strukturerad, och om han är villig att lita på att olika leverantörers webbläsare gör samma typ av korrigeringar av fel i sidorna. Om webbläsare har olika ideer om hur man skall korrigera fel, så är det inte underligt att en och samma sida ser olika ut i olika webbläsare. Och är det detta som sidförfattaren vill? Vi vanliga användare av webben lever alltså i en värld där vi borde vara skeptiska inför det som vi ser på skärmen. Men är denna osäkerhet befogad? Hur ofta är sidorna uttryckta på ett felaktigt sätt? Det är bara praktiska undersökningar som kan ge empiriska data om detta. Det finns några undersökningar gjorda, som pekar på att problemet med inkorrekt utformade sidor är vanligt förekommande -- man kan till och med säga att grundantagandet är att sidor är inkorrekta, statistiskt sett. En nyligen genomförd undersökning av offentliga webbplatser i Danmark förstärker bilden av att standarder inte tillämpas korrekt. 2033 offentliga webbplatser undersöktes, genom att utvärdera hemsidan med W3C HTML Validator , ett verktyg som kontrollerar att en HTML-sida använder en HTML-standard på ett korrekt sätt. Bara 3% av alla dessa webbplatser använde standarder korrekt. Ett skolboksexempel på vad som typiskt går fel är att sidor skall deklarera vilken standard som följes, genom användning av DOCTYPE-deklarationen. 65% av webbplatserna angav inte DOCTYPE! Utvärderingen, genomförd av Sören Johannessen åt danska IT- og Telestyrelsen, finns dokumenterad (på danska): Gider vi stadigvæk ikke W3C? (februari 2004). En kort sammanfattning på engelska finns: The use of W3C standards in Denmark . Dessa resultat stämmer väl överens med en mindre survey av svenska kommersiella webbplatser -- Olle Olsson: Webbstandards - hur väl lever vi upp till dem? (april 2002). En annan studie, gjord av Marko Karppinen, dokumenterad på http://www.markokarppinen.com/20030224.html ger åtminstone vissa förhoppningar om att läget förbättras -- även om det sker sakta. Dedicerade XML-databaserLagring av XML-data i databaserNågra paragrafer som sammanfattar en artikel som återfinnes på vår webbplats: Dedicerade XML-databaser (Olle Olsson, mars 2004). Då användningen av XML exploderat, och XML-orienterade verktyg levereras i allt stridare ström, har behovet av XML-orienterad databaslagring blivit alltmer viktigt. De två tekniska huvudfårorna är: XML-gränssnitt mot traditionella databashanteringssystem, respektive databashanteringssystem dedicerade för XML (NXDB). Databassystem speciellt konstruerade för XML gör det möjligt att operera på databaslagrad XML med hjälp av redan kända språk för XML. Till exempel finns stöd för XPath och XQuery som tekniker att extrahera information från XML-databaser. XUpdate är ett språk som utvidgar XPath med operationer för ändring av XML-databaser -- tillägg, borttag och uppdatering. Till skillnad från den kända relationella databasmodellen med sina definierade (och därmed fixerade) tabellstrukturer kan man i XML-databaser enkelt spara dokument med varierande struktur. Dessutom är tillägg och uttag av hela XML-dokument enkla operationer i XML-databaser, medan man för relationella databaser måste bryta isär dokumentet i enkla delar vid tillägg och bygga samman delarna till dokument vid uttag. Beroende på vilken typ av data/information som man vill databaslagra, finns det situationer där XML-databaser ger fördelar, respektive situationer där relationella databaser ger fördelar. Det betyder att man måste analysera sina informations- och datastrukturer då man väljer vilken typ av databashanterare man ska använda. XML-orienterade databashanteringssystem finns i olika former. En huvudtyp är relationella databashanterare som byggts ut med ett XML-orienterat gränssnitt, så att applikationer kan utnyttja XML-operationer för att operera på data som bakom kulisserna lagras i tabeller. En annan huvudtyp är dedicerade XML-databaser, som lagrar XML-data på ett sätt som direkt bibehåller strukturen på XML-dokument. Det finns ett antal implementationer av den senare typen, dels open-source (t.ex. Xindice, eXist, dbXML) och dels kommersiella (t.ex. Tamino, DBXML, 4Suite). Debatten om vilken ansats som är den "rätta" och om vilka fördelar och nackdelar de olika ansatserna har i praktiken, den debatten är livlig och ännu inte avslutad. Läs hela artikeln: Dedicerade XML-databaser. Internationella artiklar om/av W3CNågra färska exempel -- från vår omvärld.Ett urval av artiklar, från vår omvärld, om webbteknologier:
I kommande utgåvor av nyhetsbrevet skall vi bl.a. ge en introduktion till en vida spridd användning av RDF - RSS. Ni inbjudes besöka vår webbplats, där ni hittar notiser om aktualiteter, arkiv över äldre nyheter, länkar till W3C-dokument på svenska, m.m. |